Tips

Jul

Tänkte att samla allting som hör julen till på ett ställe så kan den som är intresserad hitta allting via ett och samma inlägg.

 

 

 

 Kakor och godis

 

 Lussekatter

 Lussekatter

Jättebra recept på Lussekatter. Där är kesella i receptet och det gör att lussekatterna inte blir så torra. Saffran riskerar annars att göra vetebröd torrt.

 

 Saffransbullar med russin och mandel

Jag gilllar vetebröd. Och jag gillar vanliga runda bullar. Sådär till juletid kan man ju piffa till dem lite så att de blir lite juliga. Sedan är det bara att njuta.

 Amerikansk fudge

Amerikansk fudge

Alltså det här är något som jag finner absolut oemotståndligt. Jag älskar i princip alla typer av fudge och den här är defitnivit toppen! Den är rejält söt, men ack så god.

 Chokladkola

 Chokladkola

Det här är ett väldigt bra recept på chokladkola. Kolan blir lite mer som fudge än som kola. Jag gillar seg kola också, men jag föredrar sådan som nästan smälter i munnen. Det gör den här.

 Chokladtryffel med turkisk peppar

 Chokladtryffel  med turkisk peppar

Jag älskar lakrits. I den här tryffeln får jag en fantastisk smakblandning av choklad och lakrits. En liten smakexplosion i munnen.

 Fudge

Fudge

Det här är också gott. Vanlig fudge. Eller vanlig och vanlig. Fudge, oavsett variant, är alltid ovanligt gott.

 Rocky road fudge

 Rocky Road fudge

Leila gjorde Rocky Road på TV och så var det plötsligt helt omöjligt att få tag i små marshmallows. Det här är en variant där man har kola istället för choklad. Passar en fudge och kola älskare som jag.

 Chokladtryffel2

 Chokladtryffel

Det här är ett vanligt grundrecept på chokladtryffel. Kan varieras med t.ex. lite olika spritsorter.

 

 Citronkola

De här gjorde Tina på TV och eftersom jag gillar citronkola var jag tvungen att testa. Och de här är hur goda som helst. Smakar verkligen citron. Men det blir mycket kola av en sats. Farligt att ha i kylskåpet.

 Engelska läckerbitar

 Engelska läckerbitar

Ett recept jag hittat i  en gammal Ögonkakaobroschyr. Det här är ett godis som går fort att göra och som blir supergott. Lite lagom segt i mitten och sedan choklad utanpå, vad mer kan man begära?

 

 Marknadsnougat

Ytterligare ett godis som går superfort att göra. Men som blir gott. Och som påminner enormt mycket om den marknadsnougat som jag köpt på marknaden genom åren.

 

 Indisk kola

Vet inte varför just den här kolan är så god. Kanske för att jag gjort den sedan jag var liten. Nästan i alla fall. Men den är god, smälter i munnen.

 Punsch- och fikonbollar

 Punsch- och fikonbollar

De här är smalvariant av julgodis. Trots det är de goda. Lite kladdiga att göra bara.

 

 

Sånt som hör till matbordet

 

 Finsk sillsallad

 Sillsallad på finsk vis

Jag gillar inte sillsallad som är en enda gägga. Som är som rödbetssallad (sådan som man har på mackan) med en bit sill i. Men den här gillar jag. Den smakar mycket och den är fin att se på.

 Brunkål

 Brunkål

Jag är skåning från början och som skåning är man van vid brunkål till julskinkan.  Påminner ganska mycket om rödkål som man har på andra ställen. Men brunkål är ett måste för mig till julskinkan. Då njuter jag.

 Potatislåda

 Potatislåda

Mamma kommer från Finland och därför har vårt julbord alltid varit en blandning av skånskt och finskt. Potatislåda tillsammans med julskinka, brunkål och sky är så nedrans gott!!!

 Kålrotslåda

 Kålrotslåda

En annan variant av låda som kommer från Finland. Jag är för min del inte lika förtjust i den här lådan men maken gillar den skarpt.

   
   
   

 

Surdeg

 

Surdeg – en nygammal trend


Sedan några månader tillbaka så har jag experimenterat med surdeg. Jag har inte blivit någon expert, men har i alla fall kommit så långt att jag kan dela med mig av lite det jag lärt mig.

Att arbeta med surdeg kräver lite tålamod. Det kräver inte så mycket arbete, men det tar tid. Samtidigt får man ett saftigt och gott resultat som dessutom ger brödet en bra GI-nivå. Vilket är bra eftersom alla just nu är GI-galna.

Att starta en surdeg tar fem dagar. Tar man därefter väl hand om sin surdeg behöver man i princip aldrig göra om den proceduren.

 

Surdegar

Starta en surdeg

Dag 1-3
Vetesurdeg
Dag ett blandar du 100 gr vatten, ca 35 grader varmt med 200 gr vetemjöl samt 100 gr rivet äpple.
Rågsurdeg
Dag ett blandar du 100 gr vatten, ca 35 grader varmt med 120 gr rågmjöl samt 100 gr rivet äpple.

Häll över blandningen i en 2 liters glasburk med lock. Burken skall sedan stå i tre dagar någonstans där det är 26-30 grader varmt. Hittar du inget bra ställe så ställ in det i en avstängd ugn. Rör i burken en gång per dag.

Det rivna äpplet är med för att lite snabbare sätta fart på surdegen. Det försvinner på något sätt under tiden – vete fasiken hur det går till! Skall man vara helt renlärig så görs surdegen enbart av vatten och mjöl.

Dag 4 
Vetesurdeg
Blanda ihop 200 gr vetemjöl med 200 gr vatten, uppvärmt till 35 grader.
Rågsurdeg
Blanda ihop 120 gr rågmjöl med 200 gr vatten, uppvärmt till 35 grader. 

Blanda ner det i burken med den första blandningen. Låt det hela stå på samma sätt som tidigare i ytterligare ett dygn. 


Dag 5
Surdegen är färdig! Skall du inte använda den direkt så ställ in den i kylskåpet

”Matning”

Surdeg är små levande varelser och de behöver omvårdnad. Framförallt behöver de matas ungefär en gång i veckan. De bor bra i kylskåpet, men behöver komma ut när de matas. Jag brukar ta fram min glasburk en gång i veckan, hälla i 100g mjöl och 100 g vatten i vetesurdegen och 60 gr rågmjöl och 100 gr vatten i rågsurdegen och blanda alltihop. Sedan låter jag burken stå framme med locket lite på glänt till dess innehållet blivit ”aktivt” . Då stänger jag locket och ställer in den i kylskåpet igen.
Nedan visas till vänster en nymatad surdeg och till höger samma surdeg ett par timmar senare.

Mata surdegar

Lite tips

Hooch I kylskåpet kan det ibland bildas ett gult vätskelager som ligger ovanpå surdegen. På amerikanska sidor kallas det ”hooch”. Den vätskan luktar starkt och stickigt och det beror på att den innehåller lite alkohol (hooch =hembränt).

Vätskan är inte farlig på något sätt. Går bra att blanda ner i surdegen. Är surdegen lös redan kan du, om du vill, istället hälla bort vätskan.
 

Viktigt är också att inte ha för mycket surdeg i burken. Bakar du inte under en period så se till att kasta lite surdeg. Om du har mycket surdeg måste du mata med mycket mera mjöl hela tiden, annars ”svälter” din surdeg. Vi pratar om levande varelser och ju mera surdeg desto fler små varelser. Jag brukar med jämna mellanrum ta lite av min surdeg och lägga i en ren burk med en matningsomgång enligt ovan. Det är bra att dubbel uppsättning burkar för de ser inte så trevliga ut efter att man tagit ur surdeg, eller matat, några gånger.

Lägg inte surdeg i plastbunkar som du vill använda till något annat. Surdegen mår inte illa av det, men plastbunken tar åt sig doften. Använd glas- eller metallskålar.

Lär dig hur surdegen skall dofta, lite fruktigt sur, rågsurdegen nästan lite ölaktigt. Luktar den illa så är det bara att kasta den och börja om.

Att använda surdeg

När man skall använda sin surdeg så är det viktigt att i god tid innan ta fram så mycket surdeg som behövs. Surdegen behöver några timmar i rumstemperatur för att återigen bli ”aktiv”. Jag brukar göra som så att skall jag baka på kvällen blandar jag min kylskåpssurdeg med vatten och mjöl till lagom mycket mängd innan jag går till jobbet och låter den ligga i aluminiumskål med lock på tills jag skall baka med den. 

Skall jag baka tidigare på dagen tar jag fram den på kvällen så den får stå framme över natten.

Surdegspannkakor

Vetesurdegen används inte lika mycket, åtminstone inte av mig, men den går bra att använda till lite nyttigare pannkakor. Smakar lite annorlunda än vanliga pannkakor, men gillas åtminstone av oss. Framförallt en variant med hackat äpple som har blandats med kanel. Bildens pannkakor är dock blåbärspannkakor. Låter du bli att sätta i socker är de goda tillsammans med lax, lite gräddfil och lök. Du kan säkert själv komma på en massa olika varianter.

Surdegspannkaka


Ingredienser
ca 5 dl surdeg, rumstempererad
2 msk socker
4 msk olivolja
1 ägg
0,5 tsk salt
-------------------
ca 2 dl blåbär alt
hackade äpplen med kanel
------------------
1 tsk bakpulver
1 msk varmt vatten

Gör så här

1. Blanda surdeg, socker, ägg, olivolja och salt. Se till att det är ordentligt blandat.
2. Skall du ha i blåbär eller äpple (eller annat gott om du kommit på något) häll i detta strax innan steg 3.
3. Lös upp bakpulvret i vattnet. Häll i smeten strax innan du skall steka pannkakorna. Vänd ner bakpulverblandningen försiktigt (dvs. vispa inte). Låt blandningen stå och bubbla en eller ett par minuter.
4. Olja en stekpanna lite lätt och värm upp den till medel – hög värme. Häll i ungefär en deciliter pannkakssmet och stek den 1- 2 minuter på varje sida.
Färdigt!

Några andra surdegsrecept:

Rågbullar med surdegRågbullar med surdeg
OstbullarOstbullar
Bagels med surdeg och rågmjölBagels med surdeg och rågmjöl
OlivbrödOlivbröd
Grissini med surdegGrissini med surdeg

 

Köttfondue

Fondue

 
Hos oss gillar vi att äta köttfondue. OK - det kanske är gammalt, men det gör inget - det är fortfarande SÅ gott.

Här är lite tips för att få det bra.

Förut använde man alltid olja i fonduen - det ger bara fett och inte mycket smak. Och luktar dessutom apa i hela huset efteråt. Det som ger bäst smak är istället buljong, eller fond. Här är ett recept. Experimentera själv fram andra smaker.

Fond
1,5 liter köttfond av koncen­trerad fond på flaska
1 lök
1 morot
1 palsternacka
1/2 flaska rödvin
1-2 lagerblad

Gör så här:
Koka upp fonden på spisen enligt anvisningen på flaskan. 
Skala och dela lök, morot och palsternacka. Lägg ner i fonden.
Häll i vinet och lägg ner lagerbladen.
Låt fond och grönsaker sjuda cirka en timme tills 1 liter fond återstår.
Sila av fonden och häll upp den i fonduegrytan.

Fonden går bra att förbereda innan och kan bara värmas upp innan man häller över den i fonduegrytan

-----------------------------------------------
Att doppa
Kött
Fläskfilé, nötkött eller lamkött skuret i små bitar eller tunna strimlor.
Använd inte kyckling eftersom det inte är så lyckat att hålla på med rå kyckling.

Grönsaker t.ex
Paprika skuren i bitar
Hela champinjoner
Purjo skuren i bitar
Körsbärstomater, hela
Blomkål delad i buketer
----------------------------------------------
Tillbehör
Ugnstekt potatis, eller bakad potatis.
Själv tycker jag att det är enklare att äta klyftpotatis. Det blir lite gäggigt med alla röror och kött om vartannat.

Saltgurka

----------------------------------------------

Röror
Till köttet skall man ha olika röror och såser. Det är liksom det som gör det hela så gott.
Här är några förslag:

----------------------------------------
Tips

  • Förbered i god tid. Gör röror och såser. Skär upp kött och grönsaker och lägg i skålar.
  • Se till att gästerna har två olika tallrikar - en till rått kött och en att äta på.
  • Servera ett riktigt fylligt rödvin till, t.ex. Periquita
  • Ibland kan det slå ut lågor från brännaren - se till att ha en fuktig handduk i närheten. Slår det ut lågor försöka sätta locket på brännaren eller om det inte går lägg en fuktig handduk över brännaren för att kväva lågorna. Blås inte och häll inte på vatten!
  • Låt det ta tid! Det är det som är det fina med fondue. Man sitter länge och har mycket att prata om.

Koka ärtor och bönor

Koka ärtor och bönor är sånt där som låter enkelt, men som inte är så himla lätt när man väl börjar. Största risken är nog att koka sönder dem. Åtminstone för mig. Hittade den här sammanställningen i "Det vegetariska köket" av Lotta Brinck/Nisse Peterson.

Gör så här:

Ta en hel förpackning. Skölj och rensa bort, stenar, skal och annat skräp. Lägg i en stor skål eller gryta.
Baljväxter sväller 2,5 gånger. Av 6 dl (500 g) blir det 15-16 dl. Häll på ungefär tre gånger så mycket vatten.
Låt stå minst 4 timmar, gärna ända upp till 12 timmar.

Häll av vattnet, fyll på nytt så att baljväxterna täcks. Koka upp och låt koka några minuter. Häll av allt vattnet. Fyll på nytt och låt åter koka upp och sjud tills baljväxterna är mjuka. Gör du så här blir du inte "bullrig" i magen av baljväxterna. De är klara när några börjar spricka. Saltar gör du först mot slutet. Jag brukar salta först när jag kokar en gryta, soppa eller gör en sallad av bönorna och ärtorna. Saltet gör att de kokar ojämnare och lätt blir mosiga.

Förpacka de kokta baljväxterna i plastburkar eller dubbla plastpåsåar.

Det är lättast att använda baljväxterna om de är något tinade. Tina antingen i mikro eller ta ut dem ur frysen och låt ligga i kylskåpet några timmar eller över dagen.

Tips: Tycker du ändå att du blir bullrig i magen av bönorna koka dem med några matskedar fänkål eller mejram eller använd kryddorna i matlagningen.


Blötlagda Icke blötlagda
Mungbönor
Adukibönor
Svartögda
Linser
Små vita
Snabbärtor
Svarta bönor
Bruna bönor
Kidney (röda)
Kikärtor
Gula ärtor
Stora vita
Sojabönor
10-12
15-20
20
20
30-40
30-40
45
45-60
45-60
50-60
1-1,5 tim
1,5-2 tim
1,5-2 tim
Röda linser
Gula linser
Svartögda
Puylinser
Grå linser
Snabbärtor
5-10
5-10
30
20
30
50
Blötlagda Icke blötlagda
Mungbönor
Adukibönor
Svartögda
Linser
Små vita
Snabbärtor
Svarta bönor
Bruna bönor
Kidney (röda)
Kikärtor
Gula ärtor
Stora vita
Sojabönor
10-12
15-20
20
20
30-40
30-40
45
45-60
45-60
50-60
1-1,5 tim
1,5-2 tim
1,5-2 tim
Röda linser
Gula linser
Svartögda
Puylinser
Grå linser
Snabbärtor
5-10
5-10
30
20
30
50
Blötlagda Icke blötlagda
Mungbönor
Adukibönor
Svartögda
Linser
Små vita
Snabbärtor
Svarta bönor
Bruna bönor
Kidney (röda)
Kikärtor
Gula ärtor
Stora vita
Sojabönor
10-12
15-20
20
20
30-40
30-40
45
45-60
45-60
50-60
1-1,5 tim
1,5-2 tim
1,5-2 tim
Röda linser
Gula linser
Svartögda
Puylinser
Grå linser
Snabbärtor
5-10
5-10
30
20
30
50
Blötlagda Icke blötlagda
Mungbönor
Adukibönor
Svartögda
Linser
Små vita
Snabbärtor
Svarta bönor
Bruna bönor
Kidney (röda)
Kikärtor
Gula ärtor
Stora vita
Sojabönor
10-12
15-20
20
20
30-40
30-40
45
45-60
45-60
50-60
1-1,5 tim
1,5-2 tim
1,5-2 tim
Röda linser
Gula linser
Svartögda
Puylinser
Grå linser
Snabbärtor
5-10
5-10
30
20
30
50
Blötlagda Icke blötlagda
Mungbönor
Adukibönor
Svartögda
Linser
Små vita
Snabbärtor
Svarta bönor
Bruna bönor
Kidney (röda)
Kikärtor
Gula ärtor
Stora vita
Sojabönor
10-12
15-20
20
20
30-40
30-40
45
45-60
45-60
50-60
1-1,5 tim
1,5-2 tim
1,5-2 tim
Röda linser
Gula linser
Svartögda
Puylinser
Grå linser
Snabbärtor
5-10
5-10
30
20
30
50

Koka grönsaker

Samlat ihop tider för att koka olika grönsaker. En sån där bra-att-ha-sak.

Koka upp vatten + lite salt i en kastrull. Beräkna 1/2 - 1 tsk salt till 1/2 liter vatten.

Till de flesta grönsaker med rätt kort koktid tar man ungefär så mycket vatten att det står upp till halva "grönsakshöjden" i kastrullen. Till hela grönsaker, t.ex. kronärtskockor som skal koka länge, tar man mer. Här kan vattnet precis täcka.

Lägg i grönsakerna och koka bara till de är nätt och jämnt mjuka.
Tänk på att frysta grönsaker redan är förvällda och därför inte behöver så lång koktid.

Grönsak Ca min Grönsak   Ca min
 Blomkål:    Palsternacka:  
 hel 10-15 i tjocka skivor  6-12 
 buketter 5-8     
     Purjo:  
Broccoli 10-20  i 8 cm bitar  10-20 
    i 2 cm bitar  5-10 
Brysselkål  10-15     
    Kronärtskockor:   
 Fänkål:   små, nyskördade  15-20 
 hel 15-25  stora  30-50 
 i klyftor 8-10     
     Rotselleri:  
 Färska bönor:    i skivor 10-20 
 Haricots verts  5-10  i stavar  1-2
 Vaxbönor  5-10    
 Sockerärtor  4-10  Rödbetor:  
     små, färska  15-20
 Gul lök:    stora, höst  30-45
 hel, vinter  15-25    
 hel, färsk  10-15  Salladskål:  
     i 2 cm skivor  2-10
 Isbergssallad:      
 i stora klyftor  3-6  Savoykål i klyftor  10-15
       
 Kålrot i bitar:    Squash el zucchini  
 på sommaren 10-15   i bitar  3-8
 höst och vinter 20-45     
     Spenat och mangold  2-5
 Majrovor  5-12    
     Vitkål i klyftor:  
 Majskolvar  8-12  på sommaren  5-15
     vintertid  20-30
 Morötter:      
 små, hela  5-12    
 grövre, hela  20-35    
 grövre i skivor  ca 10    
       

Lite olika mått

SVENSKA MÅTT

1 kryddmått = 1 ml
1 tesked = 5 ml
1 matsked = 15 ml
1 kaffekopp = 1,5 dl
1 tekopp = 2,5 dl
1 dricksglas = 2 dl

1 dl = ca 7 msk


Temperatur

300° = stark ugnsvärme
275° = mycket god ugnsvärme
225-250° = god ugnsvärme
200-225° = medelgod ugnsvärme
175-200° = ganska svag ugnsvärme
150° = svag ugnsvärme
100° = mycket svag ungsvärme

MÅTT - VIKT

1 dl vetemjöl = 50 g
1 msk vetemjöl = 7 g
1 dl strösocker = 90-100 g
1 msk strösocker = ca 15 g
1 dl florsocker = 60 g
1 dl sirap = 140 g
1 dl rågmjöl, siktat = 50 g
1 dl potatismjöl = 80 g
1 tmsk potatismjöl = ca 10 g
1 dl matolja = 80 g
1 msk matolja = ca 10g
1 msk smör = ca 15 g
1 tsk smör = ca 5 g

UTLÄNDSKA MÅTT

Engelsk volym, rymdmått:
1 pint = 5,7 dl
1 cup = 2,8 dl
1 tblspoon = 1,47 cl

USA, rymdmått:
1 liquid pint = 4,7 dl
1 cup = 2,4 dl
1 dry pint = 5,5 dl
1 teaspoon = 1 tesked = 5 ml
1 tblspoon/tablespoon = 1 matsked = 15 ml
1 quart = 4 cups = 32 ounces = 960 ml
1 gallon = 4 quarts = 3,84 l

Viktmått:
1 ounce (oz) = 28 g
1 pound (lb) = 16 oz = 450 g

Smörproblem
1 stick of butter = 1/4 pound
1 stick of butter = 1/2 cup
1 stick of butter = 8 tablespoons
1 stick of butter = 4 ounces
1 stick of butter = 113 grams

Temperatur:
Från Celsius till Fahrenheit
175 * 9 / 5 + 32 = 347 F
Från Fahrenheit till Celsius
350 - 32 * 5 / 9 = 177 C

100 C = 212 F
150 C = 300 F
177 C = 350 F
205 C = 400 F
220 C = 425 F
245 C = 475 F
260 C = 500 F
Prenumerera på innehåll